Hälsorisker
Att ändra kroppen fysiskt med könskonträra hormoner innebär flera hälsorelaterade risker. Några känner man till idag, men den här typen av behandling mot könsdysfori har inte pågått tillräckligt länge för att vi ska känna till alla risker. Det saknas mycket forskning på området, men här har vi valt att lista de vi känner till idag.
Hormonbehandling med testosteron
Testosteron i biologiskt kvinnliga kroppar leder till att koncentrationen av röda blodceller ökar, att blodtrycket ökar och förhöjda värden av det dåliga kolesterolet (LDL). Det vi vet idag utifrån de studier som finns är att detta leder till förhöjda risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt en nederländsk studie som följde 1356 transmaskulina under en längre tid ökade risken för att få hjärtattack med 3,7 gånger och risken för att få stroke var 1,7 gånger högre, jämfört med gruppen biologiska kvinnor.
Andra kända hälsorisker är:
- Förhöjd risk att få insulinresistens och diabetes typ 2. Källa
- Skada på cellernas mitokondrier som medför oxidativ stress. Källa
- Förhöjd risk att få livmoderhalscancer. Källa
Andra hälsorisker som inte studerats i samma omfattning för gruppen transmaskulina, eller är studier av mindre skala:
- Skada på levern. Källa
- Skada på njurarna. Källa
- Cellförändringar i livmoderslemhinnan som teoretiskt kan leda till äggstockscancer. Källa
- Förminskning av området i hjärnan som styr språk. Källa
- Atrofisk vaginit (torra och tunna slemhinnor i slidan). Artikel
Andra kända symptom och bieffekter är acne, viktuppgång och risk för infertilitet:
Här kan du läsa mer om hälsoriskerna vid för höga halter testosteron i kroppen (obs: baserat främst på biologiska män).
Hormonbehandling med östrogen, progesteron och androgenblockerare
Transfeminina har liksom transmaskulina en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Samma nederländska studie som ovan följde 2517 transfeminina och kom fram till att risken för att få en stroke var 2,4 gånger högre, risken för hjärtattack 2,5 gånger högre och risken för blodpropp 5,5 gånger så hög, jämfört med gruppen biologiska män.
Andra risker inkluderar:
- Ökad risk för insulinresistens och diabetes typ 2. Källa
- Risk för att utveckla multipel skleros. Källa
- Förhöjd risk att få benskörhet. Källa
- Skada på levern och förekomst av gallsten. Källa
- Infertilitet. Källa
Andra hälsorisker som inte studerats i samma omfattning för gruppen transfeminina:
Binders
Många transmaskulina som ej har gjort mastektomi använder sig av binder för att få en plattare bröstkorg. Det kan verka ofarligt, men även det har visat sig ha negativa hälsoeffekter. Den här studien visade att 97,2 % fick någon form av hälsorelaterat problem av att använda binder.
Hälsorisker inkluderar:
Pubertetsblockerare
Pubertetsblockerare (GnRH-agonister) används för att stoppa utvecklingen av puberteten hos yngre tranidentifierade barn eller tonåringar. Syftet är att mildra könsdysfori och ge mer tid för att fatta beslut om att gå vidare med könskonträra hormoner. Ofta sägs det inte innebära några större hälsorisker, och att puberteten kan återupptas som vanligt om man slutar ta preparatet. Men ett stort problem är att forskningen är väldigt knapp på området, och de mindre studier och fallstudier som har kommit är oroväckande och visar på allvarliga bieffekter.
Kända hälsorisker och bieffekter:
- Tillväxten av ben i kroppen hämmas och leder till minskad benmineraldensitet (BMD), detta i sin tur ökar risken för benskörhet och benfrakturer. Källa
- Ökad risk för depression. Källa
Misstänkta hälsorisker och bieffekter:
Psykologiskt
Vid könbekräftande behandling finns ofta en förväntan om att inte bara den kroppsliga dysforin ska minska, utan också att man psykologiskt ska må bättre. Många uppger att de mår bättre kort efter påbörjan av hormonbehandling eller operation, men om man tittar på studier som sträcker sig över längre tid visar resultaten något annat. Det tycks vara en tillfälliga euforitoppar i början, som sen sakta över tid går över mot ett generellt sämre mående.
- Suicidrisken minskade inte efter könsbekräftande behandling. Risken för att begå självmord var 19 gånger högre än kontrollgruppen (icke-transidentifierade).Svensk studie på 324 transpersoner som fått könsbekräftande behandling mellan 1973-2003. Källa
- Data kunde inte visa att livskvaliteten efter könbekräftande operationer ökade. Metastudie (70 studier inkluderade) från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, 2018. Källa
- Metastudie av 100 studier från 2004 visade att det inte fans någon statistiskt signifikant positiv hälsoeffekt av könsbekräftande operationer. Metastudien gjordes av University of Birminghams statistika forskarcentrum, ”ARIF” för att göra objektiva analyser av olika behandlingsalternativ. De tillägger i sin studie att många studier som menar motsatsen är uppenbart av mycket låg kvalitet, med brister i metodik och med en uppenbar ”agenda”. Källa